I förra veckan sade jag tack och adjö till min coach som jag haft i sju månader. Mina satta mål med bättre kondition och styrka har ökat med över hundra procent. Det har gått långsamt och just detta att coachen hållit tillbaka mig då jag velat springa längre och snabbare har varit en av framgångsfaktorerna. Mina krämpor är nästan helt borta och hindrar mig inte längre att springa. Motivationen är på topp och nu när våren har kommit så känna allt soligt och fint. Men det har inte alltid varit en dans på rosor utan många besvikelser på vägen. Flera krävande infektioner har stoppat upp orken och träningen under längre perioder. Det är mycket frustrerande att inte orka något då man innan förkylningen haft ett bra utbyte av kroppen.
Efter all tid med hen är jag nu säker på hur jag ska tackla motgångarna utan att krypa ner alltför långt i depressionsgeggan. Jag känner mig helt kapabel till att på egen hand lägga upp min träning. Till min hjälp har jag även peppande kolleger att diskutera med och min man som är ett stort stöd.
Svårigheten var konstigt nog att avsluta kontakten med min coach. Av någon underlig anledning tog hen det personligt och jag fick ta vänner till stöd för att inte tro att jag själv hade en skruv lös. Nu är det i varje fall avklarat och jag ser framåt med tillförsikt mot nya vidder och planer.
I veckan har jag hoppat på Friskis & Svettis träning som är en korsbefruktning av cross och löpintervaller. Det var riktigt roligt. Jag har kört det tidigare på ett spår i min närhet där det finns utlagda styrkeövningar efter vägen. Där brukar jag köra ett varv cross/löpning och ett ytterligare varv med lugn löpning men det är inte samma sak som att köra i grupp. Då får man kämpa för att orka hänga med i tempot mellan stationerna och har en tränare som pushar på till snabbare intervaller. Men det ena utesluter inte det andra. I nästa vecka ska jag hänga på F&S löpteknik. Det ska bli intressant, säkert kan jag lära mer då någon står bredvid, ser och kan korrigera på plats. Så på sätt och vis har jag bytt en coach mot en annan men tidigare coach är elitlöpare och har löpning som yrke.
Det som fick mig till att lyfta och hitta ny inspiration var en vecka i ett bergsmassiv där löpning i backar var det enda utbudet som fanns. Det var bara att köra backe upp, upp, upp och ner, ner, upp upp och så vidare i kilometer efter kilometer. Efter en vecka där var jag redo till att gå min egen väg och säga upp min elitcoach.
Nu ska jag ut och ta en skön promenad i det härliga vädret. Ha en bra helg där ute allihopa
