Leva livet, Isen sjunger för dig

Har du hört isen sjunga? Jo, jag menar allvar. På vintern när isen har lagt sig lite lagom dras den med vatten under sin yta. Där står det och bubblar, kommer inte igenom och inte ut. Vattnet är fånget i sin egna frusna form. Undrar om isen känner igen sin syster vattnet eller om isen inte vill kännas vid släktskapet med sin blötare sida. Jag tror nog att isen låtsas främlingskap. Jag tror att isen inte vill veta av sin blötare släkting. Kanske pratar och bubblar vattnet för att överrösta isens fisförnäma glans och glitter. Kanske isen grymtar och skorvlar för att överrösta vattnets stilla porlande och drillande under dess yta. Vem vinner? Vem är starkast i längden. Isen eller vattnet? Av vatten är du kommen till vatten ska du åter varda.

Nu när isen ligger på våra sjöar och vattendrag ska du gå till din badplats, till havet och lyssna. Gå gärna dit då det skymmer eller i gryningen strax innan ljuset kommer och går. Lyssna.

Men du ovanstående filmsnutt visar inte på en sjungande is utan du har ett mycket mer mystiskt ljud att se fram emot.

Vem är du? Är du vattnet som porlar eller är du isen som sjunger dess lov?

 

 

Leva livet, possisarna visar oss vår väg

190114: Inne på tredje dagen av magträning, ska försöka hålla i.

190115: En stor bukett av vita tulpaner pryder, minner fint om kommande vår

190116: Att stå ut och hänga i är också en styrka

190117: Snön glittrar och ler

190118: Kört alla sju övningarna med Sofia, spanar efter magrutorna.

Lördag: Funderar på att pröva vingarna

Söndag: Har provat på, det enda som ökar möjligheterna till förändring är att våga

190121: Stjärnorna tindrar och glimmar, månen är röd av blod

190122: Fortsätter att pröva vingarna, har i dag tittat på boende, ganska ok faktiskt

190123: Vad säger man? Jo, jag mår bra, skratta och le

190124: Jag kämpar på med min träning, nu har jag kommit en bit in på benmusklerna. Det var skönt att komma ut på lunchen trots råkyla och modd.

190125: Ledig i dag på en fredag. Ute på tur, landar på ett stadshotell i Dalarna. Vi äter Osso buco, så länge sedan.

Lördag: Äntligen får jag se Säterpaviljongen, skogen har tagit över rastgården. Jag älskar att gå på is, idag har vi promenerat timtals på Ljustern.

Söndag: Har fått spagettiben efter sumoböjningar och utfallssteg.

Hur kan man utvärdera dessa 14 dagars tankar och händelser. Känner mig lika orolig över hur det har utvecklats sig som jag är snurrig i huvudet. Vilken riktning ska livet ta sig. Hur många val och möjligheter har jag

Leva livet, när såg du senast stjärnorna?

 



Ja, jag undrar när du senast släppte taget och siktade mot stjärnorna? För några dagar sedan var jag ute på gården. Det var natt och 12 minusgrader. Snön gnistade och glimmade framför mina fötter. Jag lyfte min blick emot skyn och himlavalvet kom emot mig. Det var helt fantastiskt. Hela himlen överföll mig . Totalt sönderpickad av glimmande hål. Jag kunde följa dem alla ut i rymden. Det var bara att välja vilket hål jag skulle ta, vilken väg jag skulle följa. Skönheten överrumplade mig till den grad att jag blev helt förblindad. Jag tror faktiskt inte att det finns något vackrare i universum än möjligheten som vi alla har till att välja vår väg i livet. Och jag provar på det ena hålet behöver inte vara finare än det andra men där finns de alla miljontals kristallerna och en dag, snart eller inte vet du och jag vår väg.

 

 

Leva livet, Mina possisar

 

 

 

 

Den 26 december skev jag i bloggen om känslan av att skriva dagbok och att följa dagarnas, månadernas och årens tidevarv. Att skriva dagbok har gjort det lättare för mig att se vad jag vill och behöver förändra för att komma dit jag vill och för att må bra. Dagboken är också ett redskap för att se positivt på tillvaron även då den ser tråkig ut. Det här är mina dagliga positiva tankar och händelser under 14 dagar.

Nyårsafton: Ramat in korten jag fick i julas från fam. E. Grillat god nyårssupé ute i mörkret upplyst av elden. Fotat och skickat bild på I;s handstöpta ljus som brinner så fint vid nyårsdukningen, fått Nyårshälsning tillbaka, så glad över barnbarnen.

Nyårsdagen: Paus från dator och internet, skönt. Läst och myst med brasan på i kakelugnen.  Naturen visar upp sin storhet med stormen Alfrida, mäkta imponerad.

190102: Härlig lunchpromenad i glittrande solsken. Varit till frissan, nöjd. En dos styrketräning hemma.

190103: Tränat på gymmet efter jobbet med några vänner, känner mig duktig. Ringer syrran som säger ”jag såg att det var du annars hade jag låtit bli att svara för jag är egentligen upptagen”, blir glad.

190104: Gofika på jobbet med mycket skratt, trevligt avslut på veckan. Grattat min käre svåger, hans glädje blev min.

Trettondagsafton: Tränat simning under 45 minuter och vattengympat en liten stund under musikkupolen. Växelvis kall dusch och varm ångbastu fullbordade morgonen.  

Trettondagen: Sovmorgon, det var lääänge sedan jag sov så länge utan att vakna. Lång rask ensampromenad, härligt att sträcka ut.

190107: Lång och härlig lunchpromenad. Fått en fascination för nattlig fotografering, fotat stenar och is.

190108: tränat kondisen på gymmet, behövdes verkligen då jag fick kämpa.

190109: Bra förberedelse och uppladdning gav ett efterlängtat resultat på jobbet, heja envisheten. Glömde badgrejerna hemma, blev istället en skön promenad i stadens kvällsljus.

190110: Trevligt besök av ”gammal” kollega, piggade upp eftermiddagen på jobbet. Skönt att få lufta sig efter jobbet, blev en stadstur på 45 minuter.

190111: Film- och myskväll med min älskling.

Lördag: Ännu en härlig förmiddag i simhallen med träning och ångande bastubad. Jag och min käre man lagade tillsammans en underbart god Porchetta. Roligast i dag är att ännu ett av mina barn syns på nätet!

Söndag: Genom skogen förs kyrkans klockors klang ner till mig vid isen på Notholms udde. Pratar länge med en mycket god vän och tar vara på söndagsvilan.

 

Vad säger det mig? Vad säger dina possisar dig? Hur ska vi gå vidare? Jag tänker fortsätta att skriva ett par veckor till innan jag utvärderar mina anteckningar. Vad du gör och tänker är ditt beslut.

Ps.  Ovanstående konstverk hade jag lyckan av att få beskåda på Avesta verkets ART 2018. Dess namn är Those Who Affected Me. Verket kommer ur konstnärssjälen Malin Bobeck Tadaas händer. Hon är textilkonstnär och designer. Malin kombinerar ofta traditionell textil med modern teknik som optisk fiber och led-teknik.  Those Who Affected Me är en vävd organism, ett väsen som strålar, pulserar av ljus. Ett poetiskt självporträtt. Malins verk skapar ett illusoriskt rum, en sorts fristad och plats för reflektion där musiken omfattar och väver i dig i din egen illusion av världen.

Leva livet, att överleva en depparperiod

 

Lättast att överleva en depression är att koppla bort hjärnan. Du behöver göra utan att tänka. Nu är jag ute på hal is, i djupa vatten. Men jag tänker ändå försöka och plocka ur egna erfarenheter och kunskaper. Att möta en deprimerad person är det mest depraverande du kan få uppleva men du kan vara säker på att människan du har framför dig i din närhet ler i mjugg åt dina skrattsalvor. Så skratta och var glad. Känn inte in eller försök i alla fall att inte dras med i den andres depression. Ja, det kan vara svårt att möta en deprimerad människa men depressionen är inte din, det är den andre personens depression. Avskärma dig. Hen behöver inte mer ledsenhet än vad hen bär inom sig. Frustration, rädsla, depression kan visa sig i ilska och utbrott av aggressioner. Nej, jag ska inte gå in i den terapeutiska rollen utan prata utifrån den deprimerades synvinkel och verklighet. Ja, jag vill påstå att den deprimerade lever i en egen verklighet där allt är svart. När allt är svart behöver du göra saker. Ja, som jag skrev från början du ska koppla bort tänkarhjärnan och göra saker. Gå ut. Ta på dig skorna och gå ut. Du behöver inte klä dig i speciella kläder, bara skor och något som gör att du inte fryser, inte svettas. Gå utanför dörren. Rör på dig. Du kan även röra på dig inomhus. Tänd upp alla lampor och ljuskällor som finns i huset och gör enkla rörelseövningar. Böj på kroppen åt alla håll och kanter. Se åt vänster, åt höger och upp och ner. Trampa upp och ner på stället, hoppa, gör burpes. Få igång blodcirkulationen. Det är ingen som ser dig. Du kan bete dig hur som helst. Ljusterapi är en erkänt bra behandling mot deppighet, gör så gott du kan med de egna ljuskällorna. Sätt på en rivig rocklåt och gunga loss. Om du inte har egna musikkonserter så finns där fler på nätet. Dansa loss till dansbandslåtar, snurra runt och skratta åt din egen spegelbild. Ja, man kan dra på smilbanden helt mekaniskt och få hjärnan att tro att du är glad trots att du inte är det. Det kallas skratterapi och är verksamt. Prova på då du inte är nere och se hur bra du mår av att dra mungiporna uppåt och att skratta.

Jo jag vet, en deprimerad person kan sällan se vad som händer med den egna personen då den är nere i sin deppighet. Och en deprimerad person behöver andra som säger ifrån, tar med ut, tar med till vårdcentralen. En depression är inte att leka med men du kan alltid träna dig på att hitta dina egna strategier för att genomleva och ta dig ur en depparperiod. Och nu menar jag helt enkelt en period då du är nere. Kanske inte en riktig depression utan mer en downside i livet men gränserna är hårfina. Vet man om att man brukar bli sänkt på ex hösten så kan man lära sig hur man kan ta sig igenom sin årliga deppighet. Man kan prova på olika knep som ex att tända upp alla ljuskällor i hemmet eller boka in sådant som man vet att man tycker är roligt i förväg. Gillar man att lyssna på musik kan man boka in en konsert till exempel. Man kan boka in sig på en av alla skrattkurser eller börja sjunga i kör. Det finns ett flertal körer där man inte nödvändigtvis behöver kunna sjunga så bra utan man mest har roligt, och sång är bra för kroppen och för sinnet. Man kan också boka in sig på en cirkelträning eller kanske rätt och slätt en gympakurs. Rörelse håller humöret uppe. Jag är säker på att du och du och du och alla ni andra har erfarenheter och trix för att hålla humöret uppe. Och att förebygga är ett av dem. Kom ihåg att alla kan hamna där och att det är mycket vanligt. Lycka till allihopa!

 

Leva livet, Krama mig!

Din kram är allt jag behöver i dag.

Internationella nalledagen har firats den 27 oktober sedan 1998. Den första nallen tillverkades troligen av Margerete Steiffi 1880. Det var året 1902 som president Theodor Roosevelt var på björnjakt men turligt nog misslyckades med att skjuta björn. För att presidenten skulle ha något att skryta över vid hemkomsten fångade jaktlaget en övergiven björnunge som de band fast vid ett träd. Men Theodor hade inte mage till att skjuta björnen utan han hade stake nog till att avstå. Theodor fick med sitt rymliga hjärta tilltalsnamnet Teddy.   Vid samma tid ägde Morris Michtom en liten butik i Brooklyn där han och hans fru tillverkade leksaksbjörnar. Morris skickade en av dessa björnar till president Roosevelt och bad om tillstånd att få kalla dem "Teddy's Bear". Roosevelt inte bara godkände detta utan gjorde dessutom nallen till sin personliga maskot i den följande omvalskampanjen. Teddybjörnen blev en succé och efter andra världskriget började fler länder att tillverka olika nallebjörnar. Att nallen firas just den 27 oktober har sin förklaring i att det var Theodore ”Teddy” Roosevelt födelsedag.

 Nallar har kramats och älskats av barn i alla tider. Några har behållit sina älsklingar upp i vuxen ålder och en del har gett dem hedersplatsen hemma i soffan. Jag köpte mig en ny då jag var på nalleutställning i Mölndal för två år sedan. Min Nallisana har sedan dess haft det kära uppdraget att vara min nackkudde. Ett uppdrag som Nallis tagit på största allvar och sköter med bravur. Den 5 januari skrev jag om simning och vilken välgärning det är för kroppen och sinnet att man simmar. Jag beskrev även hur beröring lockar fram hormonet oxycontin men jag berättade inte allt om vårt måbra-hormon. Exempelvis nämnde jag inte att mjukdjuren som barnen håller så kära lockar med sina mjuka kroppar fram det sälla hormonet som vi mår så bra av. Har du funderat över varför ett barn ofta vill ha med sin favoritmjukis i sängen då det ska somna. Har du funderat över varför sexåringen gärna släpar med sig den sladdriga välanvända mjukisapan till sin första dag på skolan.

Nu går jag ner till min Nallis och låter hen krama mig. Låt även du någon krama dig eller krama om dig själv.

Leva livet, Simning de ä livet de

I dag var jag och simmade. Jag brukar försöka simma minst en gång per månad. Ofta en gång per vecka. Men varför dras jag då till vattnet? Den mest uppenbara orsaken och kanske självklara svaret är att jag har simmat sedan jag var tre år och alltid plaskat omkring i vatten. Jag flyter som en kork och simmar som en fisk i alla sorters vatten. Har tävlingssimmat och alltid kommit tillbaka till vattnet i alla lägen. Jag är uppvuxen vid vattendrag, hav liksom vår största insjö. Jag älskar havet då det stormar om hösten och då det ligger i bleke. Att simma i mareld en sensommarnatt är fantastiskt! Simning är avkoppling för mig. Men simning är även en mycket effektiv träning för hela kroppen. Med sitt relativt mondäna motstånd förstärker det nyttan av träningen i vattnet. Har du som jag och många andra av och till ont av din nacke så kan du ju tänka dig hur väl simningen stärker dina nackmuskler och axelparti. Ser du framför dig hur huvud och nackpartiet kämpar omväxlande till höger och till vänster under en simträning. Kan du räkna ut hur många gånger det blir under en normal 45 minuters träning i vattnet? Det varma vattnet i rehabbassängen och i ångbastun förstärker och masserar med jämna tag din nacke utav sig självt, utan extern massör. Simning är även en konditionskrävande sport väl i paritet med löpning och en utmärkt träning för alla som vill komplettera löpträningen. Löpträna tre gånger per vecka, simma en gång och styrketräna på gymmet en gång så har du en fullvärdig träning för hela kroppen.

Vet du simning gör dig även lycklig. Ja, inte bara jag utan alla blir lyckliga av simning. Det visste du kanske inte men simning frigör vårt lugn-och-ro-hormon, oxycontin. Oxycontin frigörs vid taktil beröring och värme. Under simning berörs hela kroppen av vattnets beröring. Du blir helt omsluten. Nästan alltid bastar jag efter en simtur i bassängen. Både torr- och ångbastu är skönt efter en längre simtur. Det är faktiskt vetenskapligt bevisat att oxycontinets aktivitet ökar av värme och beröring och av simning. Effekten merdubblas av en ofta och regelbunden simning. Lugn musik kan bevisligen sänka stress och göra människor en del människor mera harmoniska. Och jag tillhör dessa som påverkas positivt av lugn musik. Ni kan kanske tänka er den effekt som jag får då jag som i dag och en massa andra lördagsmorgnar simmar till ett härligt musikmedley sneglandes på mina vänner då de vattengympar. Har ni sett vattengänget gympa lite från sidan? Det ser riktigt roligt ut då de kämpar, flamsar och skrattar. Ett smittande skratt som mitt i all min simning gör livet ännu roligare att delta i då skratt frigör endorfiner. Men endorfinerna tar vi en annan gång. I dag har jag simmat men inte i Omnesjön som bilden visar ovan. Omnesjön ligger vid Nordingrå i norrland och den sjön har något alldeles speciellt. Att simma där är som att bli ett med naturen. Lösas upp till intet och bara vara.