Ja, något ska man väl hitta på och varför då inte se till att man kan springa ett lopp. Förra året i augusti sprang jag blodomloppet i Örebro. Det gick väl så där. Det regnade och blåste. Kallt var det och dåligt humör hade jag då jag stod och väntade. Sedan var det till att springa så långt jag orkade och att gå då benen inte ville mera. Men jag tänkte ändå i mitt stilla sinne att jag ska försöka igen. Jag vill ju orka vandra många mil, springa flera kilometer. Känna mig stark och kry. Så jag började jogga lite lätt under förra sommaren. Jag tjostade och sprang några meter. Sedan blev det lite gymträning. Rodden var kul för den orkade jag ganska länge, typ tio minuter. Löpbandet en fem minuter innan benen vek sig. Men jag kämpade på. I september tog jag för första gången hjälp av en coach, en PT. Och sedan har jag kört enligt hennes program. Det har varit avbrott då jag varit krasslig men annars helt ok. Mina mål då var som alltid: bättre kondition och starkare kopp, piggare och bättre hälsa.
Sedan satte jag upp andra mål som att gå ner i vikt och att springa obehindrat fem kilometer. för två månader sedan hade jag nått det första målen, vikten är nu som jag vill ha den och den har stannat där. Check på den. Jag blir är mkt starkare och har en bättre kondition men det går inte alltid framåt. I nuläget springer jag ett par intervallträningar i veckan och ett längre sammanhängande. Jag kör styrka för främst bålen; mage rygg och simmar emellanåt.
Jag hoppas ni kan vara med mig och heja på ibland när det tar emot.
I går var det meningen att jag skulle vara ute och springa men snöstormen kom emellan så jag gick in på gymet och körde cykel/cross/rodd/styrka i en timme. Det var helt ok men crossen är så himla jobbig. I dag stod promenad på programmet, ganska halt tycker jag ute på gatorna men även en bambi på hal is tar sig framåt.
Undrar hur det blir resten av veckan om det går att springa ute i kylan och halkan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar