Nu var det länge sedan jag skrev, faktiskt inget sedan juli 2017. Och då slutade jag med att deklarera att mina upplevelseresor runt om i Sverige ska bli en bok. Ni kanske har undrat om inte så kommer här i varje fall en rapport från skriveriet. Från södra Skåne till norra Uppland har jag nu vandrat på tangentbordet. Skriver just nu om Örebro i landskapet Närke. Det är riktigt rolig och jag är nu uppe i 320 sidor. Här kommer ett litet smakprov från Öland:
PurpurkniprotLite Alvar på Öland
Med sina 6072 meter är den Sveriges längsta bro för Öresundsbron som byggdes senare är delvis byggd på danskt territorium. Öland är för mig campingarnas ö. Böda camping. Klingar det en klocka någonstans? Men det finns många fler. På en av alla tuggade jag och en kompis tuggummi och blåste bubblor så frenetiskt att jag efter mammas saxande var ganska hårlös på höger sida. Men vad gjorde det, det var sommar och sol, tuggummiautomater som tömdes och bad som var kallt. Helt enkelt en underbar campingsemester. Det är lagom långt att cykla från Äleklinta upp till Byxelkrok och tillbaka på några dagar. Stenkusten kallas kustvägen som går längs öns västra sida med start vid Äleklinta. Landskapet är kargt, stenigt men framför allt, väldigt vackert. Enligt mig och många med mig Ölands vackraste väg. Den ringlar sig förbi kalkstensbrott, gamla fiskebodar, små fiskehamnar och badplatser. Gör som mina döttrar, ta med tält och böter så klarar ni er fint. Från Byxelkrok kan du ta båten ut till den mytomsjungna ön Blå Jungfrun.
Hela södra Öland är ett Världsarv och en sträcka som går över arvet och Alvaret är rundslingan Stora Alvarsleden. Den startar söder om Färjestaden i Karlevi går via byarna Frösslunda och Resmo tillbaka till Karlevi, totalt 26 km. Det är en mycket gammal väg över det vidsträckta Alvaret som erbjuder en unik naturupplevelse i det mångskiftande landskapet med omväxlande karga, enorma kalkstenshällar och blomsterrika ängar. Härute råder en alldeles speciell tystnad och stillhet som du inte finner på många andra ställen. Leden är skyltad med små stenrösen av kalkstensflisor och har vid murar och stängsel försetts med stättor där cykel kan ledas över. Från naturreservatet Karlevi till Frösslunda finns en gammal alvarväg som vandringsleden följer där är Alvaret öppet och du orienterar dig enkelt med hjälp av Vickleby kyrka som syns från långt håll. Längs leden möter du stensättningen Präströr innan du till slut når mittmuren som sträcker sig från norra till södra delen av Stora Alvaret. Detta anses vara den första mur som byggdes efter att markerna delats mellan socknarna på 1800-talet. Här ute finner man alla typer av Stora Alvarets växtmiljöer. Tunna jordar på kalkstenshällen dominerar, dessa korsas av vattenflöden och fuktstråk. Alvarets flora är unik och växter med arktiskt, asiatiskt och sydeuropeiskt ursprung växer sida vid sida. Här finns arter som överlevt ända sedan istiden samt arter, som på alvaret har sin enda förekomst i hela världen (endemiska). I maj blommar orkidéerna i stora mängder. Över de vidsträckta alvarmarkerna ljuder lärkornas oavbrutna drillande som då och då bryts av ljungpiparens eller storspovens sorgmodiga stämma. Ibland hörs ett rasslande ljud över kalkstenshällarna och då är det, den svårupptäckta, sällsynta rosenvingade gräshoppan som är i farten. In till leden finns två fina fågellokaler Frösslundamossen och Möckelmossen. Går du i dimman kan du vara säker på att du förlorar både färdriktning och tid efter ett tag på den vidsträckta Alvaret och hamnar i den spännande berättelsen Skumtimmen. Vill du på ett lustfyllt sätt lära dig mer om Öland kan du läsa fler av Johan Theorins spännande böcker. Han är uppväxt på Öland. Mitt bästa tips är Skumtimmen som även är filmad med Lena Endre i huvudrollen, en mycket bra bok och film.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar