Sagor och sägner kring IvösjönI
Ivön har enligt sägnen fått sitt namn efter sagokungen Ivar Vidfamne. Från honom härstammade Atte Ivarsson, en rik, mäktig och stolt man. Han bodde i Brattingsborg som sägs ha legat nordost om Ivö klack. Atte och hans fru hade två barn. Då föräldrarna ansåg att det inte fanns någon i landet som var värdig att gifta sig med något av barnen beslöt föräldrarna att låta dottern och sonen gifta sig med varandra. Men hämnden lät inte vänta på sig. Mitt under bröllopsfesten inträffade ett ras. Brattingsborg med hela marken därunder sjönk i djupet för alltid. Vid lågt vatten sägs det att man kan se borgens fyra hörnpelare i grundet nordost om Ivön.
I sanden vid Ivösjöns stränder hittar man ibland små runda kalkskal. På ena sidan syns en tydlig bild av en grinande dödskalle. Kalkskalen kallas Brattingsborgspengar. De ska ha varit kung Attes pengar, som förvandlats till stenar som straff för att de utpressats av fattiga sjuklingar. Sägnen berättar att det en dag kom en gammal fattig man, släpande sig fram och önskade dricka ur en undergörande källa på ön. Fogden Stigo nekade den gamle som inte kunde betala. Den fattige sade att om Stigo förbarmade sig över honom så skulle Gud förbarma sig över Stigo. Den hårde fogden röt att han inte behövde något förbarmande. Med ens förvandlades den gamle svage gubben till en ung, skön och kraftfull man, omstrålad av en underbar glans. "Du är fördömd!" ropade han till Stigo och försvann. I samma ögonblick inträffade ett jordskalv och källan rasade samman. När Stigo skulle använda pengar ur kassakistan fann han sina guld- och silver mynt förvandlade till kalksten med grinande dödsskallar.
Så lyder folktron. Naturforskaren säger att dödsskallepengarna utgör skalet av fossilen brachiopoden Crania mumulus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar